ser på när livet faller i bitar
Allting känns så himla värdelöst, vem ska man lita på? vem ska man komma till när man behöver någon att prata med om sitt allra privataste?
Känns som om allting försvinner i från en dag efter dag, folk går bakom ryggen på en liksom hela tiden.
Jag trodde att jag kunde ha någon kvar av de allra allra bästa vännerna jag hade, men ingenting finns kvar av det gamla och det bästa.
Man tar in nya vänner och man försvinner från de andra, de liksom suddar ut en från tavlan när man inte existerar längre.
Knark hit, knark dit, flytta hit, flytta dit, tro på den och ljug för den...
Vem är det egentligen som man ska vara för att folk ska förstå en? Det verkar inte hjälpa att vara en själv längre, det verkar inte som att dom tror på en när man försöker att visa sin enkla och bästa sida..
Känns som att man inte kommer kunna lita på dom man alltid kunnat lita på, och speciellt inte DIG.. så som du beter dig, och när det dag för dag kommer fram olika saker som jag inte fått vetat på över ett år.
Vart är det man hade förut?
/ jennifer
Känns som om allting försvinner i från en dag efter dag, folk går bakom ryggen på en liksom hela tiden.
Jag trodde att jag kunde ha någon kvar av de allra allra bästa vännerna jag hade, men ingenting finns kvar av det gamla och det bästa.
Man tar in nya vänner och man försvinner från de andra, de liksom suddar ut en från tavlan när man inte existerar längre.
Knark hit, knark dit, flytta hit, flytta dit, tro på den och ljug för den...
Vem är det egentligen som man ska vara för att folk ska förstå en? Det verkar inte hjälpa att vara en själv längre, det verkar inte som att dom tror på en när man försöker att visa sin enkla och bästa sida..
Känns som att man inte kommer kunna lita på dom man alltid kunnat lita på, och speciellt inte DIG.. så som du beter dig, och när det dag för dag kommer fram olika saker som jag inte fått vetat på över ett år.
Vart är det man hade förut?
/ jennifer