jennifer

Godmorgon.

Nu är jag iallafall uppe på benen, vet inte hur länge ja kommer orka att vara uppe men får hoppas på ett tag. Har blivit värre över natten, nu sitter jag med en hosta som gör att jag tror att mina lungor ska hoppa ut ur kroppen, jag snyter mig så jag tror att hjärnan ska flyga ut och jag har feber så jag tror att kroppen snart börjar koka.
De här är inte lätt säger ja dig, jag vill att jag ska bli frisk nu nu och åter nu.
Jag vill kunna vara ute, festa som alla andra och bara ha de allmänt roligt, slippa tänka på att man inte kan göra vissa saker.
Det känns helt meningslöst att äta också när man inte känner någon smak, den enda smaken ja har är en vidrig snorsmak som ja spyr av. Jag vill kunna äta med smak, jag vill kunna leva frisk, jag vill kunna allt..
Är hemma själv också så jag har ingen mamma som kommer och tar hand om mig, som ger mig te och vitamindryck, alvedon och sånt. Ne de får ja kliva upp och hämta själv hmmmm..
 Såhär ser min dag ut

Jag har ju faktiskt namnsdag idag också, hur ska jag fira de här då? ska jag ligga i sängen och vara glad för mig själv? ska jag ligga och säga "grattis jennifer på namnsdagen" alldeles ensam? jag lovar att min mamma har glömt bort mig, att ja har namnsdag.
Nejnej, man kanske ska slå på en film, krypa under täcket och hosta ihjäl sig. Fyfan de går inte att beskriva vilken vidrig hosta jag har, jag hostar så jag tror att ja ska spy, sån där grov äcklig hosta. Jag låter som en gammal kärring som rökt i 75 år. Inte bra inte bra...

Glädje tårar, telefonen ringer här hemma så jag kikar vem de är. Ett nummer från Ramsele (?) hum.. Jag svarar iallafall, och de är min farmor som ringer, min farmor :' ) henne har jag inte pratat med på evigheter, ja blev faktiskt länge. Hon skrattade och man hörde verkligen hur bra hon mådde nu. Finns inte ord att beskriva hur glad ja va av att bara få prata med henne, fastän hon inte vet vem jag är längre. Men jag fick iallafall berätta vem jag va och vart hon hade kommit för någonstans.  :')

Puss
Jennifer