Direkt från hjärtat
Godmorgon, ville inte vakna ännu eftersom man sovit som en jävla falukorv inatt, har inte fått speciellt mycket sömn. Niclas kommer in klockan 10 och säger att klockan är 12 och att jag ska kliva upp, men jo tjena på dig också.
Jag vill sova ut idag för jag ska vara barnvakt hela dan också och då behöver ja energi om ja ska orka leka ute i snön, lägga pussel, spela spel och allt va nu småbarn gör. Hur kommer jag ens orka att vara barnvakt idag över huvudtaget? min hjärna är avkopplad, den vill inte fungera... Men jag får stå upp på benen och försöka orka.
Igår låg jag och tänkte på dittan och dattan om allting, blev så förbannad på dig, på mig själv och på er andra.
Jag vet inte vad de är med mig nu förtiden, förlåt allihopa för mitt dåliga uppträdande, jag är ledsen men varför vet jag knappt själv, jag har försökt ta reda på de men det går inte. Jag kan befinna mig var som helst och tårarna börjar bara spruta på en gång, det finns 2 skäl som gör att jag mår som jag mår. Och det är två personer (vilket ja inte nämner några namn på) Jag tror inte de är någon bra idé att ja ens vet av er. Det är ni som orsakar de mesta för mig. De är självklart jag själv också som har en sjuhimla svag själv. jag viker mig verkligen för allting. Jag tror de är att jag saknar bekräftelse från någon, jag behöver känna att det är någon som älskar mig, jag är rädd för att bli lämnad, jag är rädd för att sitta ensam, det är därför jag är ledsen.
Som jag sagt i massa tidigare inlägg så är de att jag saknar dig, jag saknar dig som håller om mig, du som säger att du älskar dig, och du som säger att du aldrig lämnar mig. Kärleken är allt jag behöver..
Jag vill sova ut idag för jag ska vara barnvakt hela dan också och då behöver ja energi om ja ska orka leka ute i snön, lägga pussel, spela spel och allt va nu småbarn gör. Hur kommer jag ens orka att vara barnvakt idag över huvudtaget? min hjärna är avkopplad, den vill inte fungera... Men jag får stå upp på benen och försöka orka.
Igår låg jag och tänkte på dittan och dattan om allting, blev så förbannad på dig, på mig själv och på er andra.
Jag vet inte vad de är med mig nu förtiden, förlåt allihopa för mitt dåliga uppträdande, jag är ledsen men varför vet jag knappt själv, jag har försökt ta reda på de men det går inte. Jag kan befinna mig var som helst och tårarna börjar bara spruta på en gång, det finns 2 skäl som gör att jag mår som jag mår. Och det är två personer (vilket ja inte nämner några namn på) Jag tror inte de är någon bra idé att ja ens vet av er. Det är ni som orsakar de mesta för mig. De är självklart jag själv också som har en sjuhimla svag själv. jag viker mig verkligen för allting. Jag tror de är att jag saknar bekräftelse från någon, jag behöver känna att det är någon som älskar mig, jag är rädd för att bli lämnad, jag är rädd för att sitta ensam, det är därför jag är ledsen.
Som jag sagt i massa tidigare inlägg så är de att jag saknar dig, jag saknar dig som håller om mig, du som säger att du älskar dig, och du som säger att du aldrig lämnar mig. Kärleken är allt jag behöver..