kärlek förkylning och tankar kring livet
Jag vet inte hur jag ska göra längre, allting blir ju aldrig som man tänkt sig faktiskt.
Går de ena snett så går allting snett, inte bara de andra.
Du har stampat på mitt hjärta, du har fått som du vill och du har ljugit rakt framför ögonen på mig.
Ja men vilket som, sårat mig? de har du gjort och de kommer du alltid ha gjort,
Nu är det ditt jobb kvar, vill du få de här någonstans?
Jag vill inte hänga efter och kämpa på någonting som verkar vara totalt meningslöst, du väljer ju tydligen dom dåliga vägarna före dom bättre i vissa sammanhang....du ska få leva så men mig kommer du inte kunna dra in i skiten!
Men du ska veta att vilken väg du än väljer så betyder du alltid mest! <3
Jag sitter och sjunger, jag försöker få tillbaka min röst så jag kan prata men det skär sig som om jag vore pojke och i målbrottet. Jag blir nästan deprimerad över att inte ha någon röst längre!
Vem ska jag nu prata med? väggen och stenarna ute i skogen kanske..
Det är jätte funt väder idag också, ska jag kanske klä på mig jätte mycket kläder, sätta mig på den där dumma skotern och köra fastän jag är förkyld eller ska jag kanske ta en promenad till ingenstans för att se om jag hittar några trogna vänner?
Någonting måste jag ju göra istället för att sitta här och skriva så fingrarna blir yr!
/ jennifer
får ju förhoppningsvis mina svar från provtagningen idag också..
Går de ena snett så går allting snett, inte bara de andra.
Du har stampat på mitt hjärta, du har fått som du vill och du har ljugit rakt framför ögonen på mig.
Ja men vilket som, sårat mig? de har du gjort och de kommer du alltid ha gjort,
Nu är det ditt jobb kvar, vill du få de här någonstans?
Jag vill inte hänga efter och kämpa på någonting som verkar vara totalt meningslöst, du väljer ju tydligen dom dåliga vägarna före dom bättre i vissa sammanhang....du ska få leva så men mig kommer du inte kunna dra in i skiten!
Men du ska veta att vilken väg du än väljer så betyder du alltid mest! <3
Jag sitter och sjunger, jag försöker få tillbaka min röst så jag kan prata men det skär sig som om jag vore pojke och i målbrottet. Jag blir nästan deprimerad över att inte ha någon röst längre!
Vem ska jag nu prata med? väggen och stenarna ute i skogen kanske..
Det är jätte funt väder idag också, ska jag kanske klä på mig jätte mycket kläder, sätta mig på den där dumma skotern och köra fastän jag är förkyld eller ska jag kanske ta en promenad till ingenstans för att se om jag hittar några trogna vänner?
Någonting måste jag ju göra istället för att sitta här och skriva så fingrarna blir yr!
/ jennifer
får ju förhoppningsvis mina svar från provtagningen idag också..